Sötningsmedel
Sorbitol, xylitol, isomalt, mannitol, maltitol och laktitol är exempel på sockeralkoholer. De har samma eller mindre sötningsgrad (och i stort sett samma kaloriinnehåll) som traditionellt socker. Men de kan inte brytas ner av bakterierna i munhålan – därför är de också snällare mot dina tänder.
De finns ofta i sockerfritt godis, tuggummin, halstabletter och dylikt. I för stora mängder kan sockeralkoholer ha en laxerande effekt och är farligt att ge till husdjur eftersom de inte kan bryta ner vissa av substanserna.
Det finns också sockerersättning som är betydligt sötare än vitt socker, i vissa fall upp till 500 gånger sötare. Det innebär att det krävs en mycket mindre mängd av preparatet för att uppnå samma sötningsgrad. Detta i kombination med låga kaloriinnehåll gör att de ofta används i light-produkter.
- Sackarin är 300-500 gånger sötare än socker och har en kalorihalt på nära 0. Det passerar genom kroppen utan att påverka blodsockret och kan därför användas av diabetiker, till exempel för att söta kaffet.
- Acesulfam K är cirka 180 gånger sötare än socker och också helt kalorifritt. Det kan ha en bitter eftersmak och kombineras därför ofta med andra sötningsmedel.
- Sukralos är hela 600 ganger sötare än socker och saknar i princip kalorier. Till skillnad från andra sötningsmedel tål sukralos upphettning och kan därför användas vid bakning.
- Aspartam är ett vanligt förekommande sötningsmedel i light-produkter. Det innehåller dock samma mängd kalorier som vanligt socker, men används i betydligt mindre mängd eftersom det är cirka 200 gånger sötare. Slutresultatet blir således en kalorireducerad produkt. Aspartam ger ingen kariespåverkan och blodsockret påverkas inte.När kroppen bryter ner aspartam bildas aminosyran fenylalanin. Personer med den ärftliga sjukdomen fenylketonuri kan inte bryta ner fenylalanin, därför är alla produkter med aspartam märkta med texten ”Innehåller en fenylalaninkälla”.
Socker är en kolhydrat och i takt med de kolhydratrestrikiva dieternas frammarsch har också intresset för alternativa sötningsmedel vuxit sig större. Ur sydamerikanska växtenStevia utvinns ett extrakt som är 300 gånger sötare än socker med med betydligt lägre kaloriinnehåll och blodsockerpåverkan.
Agave-sirap är ett annat och mer värmetåligt alternativ. Dess sammansättning gör produkten sötare än socker, men med ett lägre glykemiskt index. Blodsockret påverkas alltså inte i samma utsträckning som vid mat sötad med socker.
Effekter
Amerikanska studier har kunnat påvisa att sötningsmedel kan öka hungerskänslorna, en effekt som dock avtog när sötningsmedlet åts tillsammans med annan kost.
Och när man jämförde råttor som åt yoghurt sötad med sackarin mot råttor som åt sockrad yoghurt noterade forskarna att sackarin-gruppen både åt mer och blev fetare än de andra råttorna.
När det gäller sötningsmedlens effekt på människor har flertalet studier dock visat att en viss viktnedgång kan sammankopplas med preparaten, förutsatt att de ersätter vanligt socker i maten.
Men det finns också forskning som pekar på att ett kontinuerligt intag av vissa sötningsmedel kan vara farligt. I en italiensk studie från 2005 kunde labbtester visa en ökad förekomst av cancer hos honråttor som konsumerat aspartam under hela sin livstid.
Forskare har också riktat kritik mot sötningsmedlen för att de bidrar till att skapa smakpreferenser som är för söta. Att vänja kropp och smaklökar vid söt mat skapar ett osunt behov av både traditionellt sötade produkter och livsmedel med sockerersättning menar de.
Det finns också en miljöaspekt i debatten. Sukralos kritiseras för att det bryts ner mycket långsamt i naturen. Medlets inverkan på miljön är än så länge oklar.
Källa: KK.no, Lomelegen.no, Wikipedia, Vårdguiden och Socialstyrelsen
